|
Land |
Kärn-kraftens andel av elför-sörjningen (OECD 2005) |
Avfallsmängd[i] (OECD 2005) |
Ansvar för avfall |
Metod[ii] |
Platser |
Upparbetning |
|
Belgien |
60 % |
År 2050 kommer det att finnas 7 336 m3 förglasat avfall |
ONDRAF/NIRAS |
På sikt geologiskt förvar för förglasat avfall i lerformation på 200 m djup. Belgien har satsat på upparbetning och mellanlagring av förglasat avfall. Även direktdeponering av använt kärnbränsle övervägs. |
Forskningen är huvudsakligen förlagd till Boom Clay i norra Belgien. |
Tidigare upparbetning i la Hague. Regeringsbeslut från år 1993 om att avvakta med upparbetning. |
|
Finland
+ år 2007[iii] |
29 % |
1625 ton tungmetall |
Posiva |
Geologiskt förvar i granit. Den svenska metoden KBS-3. |
Olkiluoto i Eurajoki kommun |
Nej |
|
Frankrike
+ år 2007 |
78 % |
År 2020 kommer det att finnas 3 611 m3 förglasat avfall. |
Andra, Agence Nationale pour la Gestion des déchets radioactifs |
Geologiskt förvar är huvudalternativ (2006), troligen i en lerformation på 500 m djup. Komplement: upparbetning/transmutation |
Forskning pågår huvudsakligen i Meuse Haute Marne. |
Areva driver en upparbetnings-anläggning i La Hague i Normandie. |
|
Indien |
3 % |
|
NPCIL, Nuclear Power Corporation of India |
Inriktning mot geologisk slutförvaring. |
|
Ja
|
|
Italien
+ år 2007 |
0 |
235 ton tungmetall som lagras vid de avstängda kärnkraft-verken.
1 500 m3 långlivat låg- och högaktivt avfall finns. |
SOGIN, Società Gestione Impianti Nucleari |
Förglasat avfall kommer att lagras i ett nationellt mellanlager ovan jord i avvaktan på ett beslut om slutförvaring. |
Inte beslutad |
Ja, i Sellafield och La Hague |
|
Japan |
31 % |
Mars 2003: 1 177 kapslar; totalt 2 200 kapslar kommer att skickas tillbaka från Frankrike och England |
NUMO |
Geologiskt förvar på 300 m djup. |
Ej bestämt |
Ja, i Sellafield och La Hague. I Rokkasho-Mura i Japan byggs en upparbetnings-anläggning. |
|
Kanada
+ år 2008 |
13 % |
6 766 m3 |
NWMO, Nuclear Waste Management Organization |
Geologiskt förvar i urberg om cirka 60 år, med återtagbarhet. |
Ej vald |
Nej |
|
Kina |
2 % |
|
CNNC, China National Nuclear Corporation |
Geologiskt förvar |
Program för platsval pågår |
Ja |
|
Korea
+ år 2007 |
40 % |
Använt kärnbränsle år 2005: 5 985 ton tungmetall; år 2010: 9 800 ton tungmetall |
Korea Atomic Energy Research Institute |
Geologiskt förvar föreslås. Särskilda svårigheter utgör rörelser i berg. |
Ej bestämt |
|
|
Mexiko |
4 % |
Ã…r 2003: 140 m3 |
SENER, Secretariat of Energy |
|
|
|
|
Neder-länderna
+ år 2007 |
4 % |
Kärnbränsle: 40 m3
Förglasat avfall: 110 m3 |
COVRA, Central Organisation for Radioactive Waste |
Långtidsförvaring av förglasat avfall i ett centralt lager. Slutligen (efter mer än 100 år), geologisk slutförvaring med återtagbarhet i salt- eller lerformation. |
|
I Frankrike och England. |
|
Rumänien |
18 % |
|
|
Inriktning mot geologiskt slutförvar (granit, lera eller salt) |
|
Nej |
|
Ryssland |
16 % |
12 350 ton använt kärnbränsle år 2008. |
VNIPIET |
|
|
Upparbetning |
|
Schweiz |
40 % |
40 års drift leder till 3000 ton tungmetall motsvarande ca 1000 m3 för-glasat avfall plus 4 800 m3
inkapslat bränsle
|
NAGRA, National Cooperative for the disposal of Radioactive Waste |
Djupt geologiskt förvar. Tekniskt långt framme. Strategin är slutförvaring i ler-formation. För allmän-hetens acceptans krävs att avfallet skall vara återtagbart med kon-tinuerlig övervakning under drift. |
Mellanlagring i Würenlingen. Över-givet förvarsprojekt för låg- och medel-aktivt långlivat avfall i Wellenberg. Djupt geologiskt förvarsprojekt i norra Zürcher Weinland. En platsvalsprocess är beslutad. |
I Frankrike och England. Kontrakt finns för 1200 ton använt kärn-bränsle (vilket motsvarar ca 15 års drift av 5 schweiziska kärnkraftverk). |
|
Slovakien |
54 % |
När reaktorerna stängts av finns det 2500 ton tungmetall och ytterligare 3700 ton radioaktivt material som måste djupförvaras. |
SE-VYZ, Decommissioning and Radioactive Waste Management Company |
Geologiskt djupförvar skall undersökas. |
Geologiska undersökningar har inletts. |
|
|
Slovenien |
|
|
ARAO |
|
Ej bestämt. Nuvarande planer är geologisk slutför-varing i urberg. |
|
|
Spanien |
27 % |
Totalt ca 10000 m3 använt bränsle och förglasat avfall |
ENRESA, Empresa Nacional de Residuos Radiactivos |
Den nuvarande strategin är mellanlagring av använt kärnbränsle och högaktivt avfall i avvaktan på beslut om en slutförvaring. Mellanlagringen kan ske vid kärnkraft-verken eller i ett centrallager. |
|
En del bränsle har upparbetats och man överväger också att fortsätta. |
|
Storbritannien |
23 % |
April 2001: |
NDA, Nuclear Decommissioning Authority |
Beslut år 2006 om slut på upparbetning. Nu inriktning på djupt geologiskt förvar |
Ej vald |
NDA upparbetar använt kärnbränsle vid sin anlägg-ning i Sellafield. Det betraktas som en resurs och inte som avfall. I Sella-field mellan-lagras också högaktivt avfall. |
|
Sverige |
45 % |
40 års drift ger 18 000 m3 använt kärnbränsle |
SKB, Svensk Kärnbränsle-hantering |
Geologiskt förvar i granit, djupt liggande med flera barriärer, naturliga och konstruerade |
Forsmark |
Nej |
|
Sydafrika |
|
|
NESCA, Nuclear Energy Corporation of South Africa; NRWMA, National Radioactive Waste Management Agency |
A. Långsiktig förvaring ovan jord
B. Upparbetning och återanvändning
C. Djupt geologiskt förvar med återtagbarhet. |
|
Man kan tänka sig upparbetning |
|
Tjeckien
+ år 2008 |
32 % |
3 724 ton tungmetall |
RAWRA, Radioactive Waste Repository Authority |
Geologiskt förvar. Använt kärnbränsle och förgasat avfall mellanlagras för när-varande i torrförvar. |
Ej vald, men forskning pågår om lämpliga geologiska miljöer. |
Nej |
|
Tyskland |
30 % |
År 2080 kommer det att finnas 24 000 m3 värmegene-rerande avfall |
DBE är entreprenö-rer åt strål-skyddsmyn-digheten BfS, Bundesamt für Strahlen-schutz |
Geologiskt förvar. Inriktningen sedan 1960-talet är att allt radioaktivt avfall ska placeras i berggrun-den. Omfattande forskning har gjorts i saltformationer i Gorleben, men nu är inriktningen att studera andra geologiska miljöer innan det slutliga beslutet tas. |
Ej bestämt |
Upparbetning var huvudlinjen till år 2005 då den nationella inriktningen ändrades till direkt depo-nering av använt kärn-bränsle. Planer-na på en tysk upparbetnings-anläggning övergavs pga att allmänheten protesterade. |
|
Ukraina |
|
|
|
|
Tjernobyl |
Upparbetning sker i Ryssland, men ej lagring som tidigare |
|
Ungern
+ år 2008 |
38 % |
När kärnkraft-verken är rivna kommer det att finnas 380 m3 avfall. |
Puram, The Public Agency for Radio-active Waste Management |
Geologiskt förvar i en lerformation nära en urangruva i Boda övervägs. Gruvan har stängts av ekonomiska skäl och undersök-ningarna har upphört. Inget beslut finns. |
Ej bestämt |
Nej. Det är dock inte beslutat hur bränslecykeln ska avslutas. |
|
USA |
19 % |
Ã…r 2007: 58 000 ton tungmetall |
DOE OCRWM, Department of Energy Office of Civilian Radioactive Waste Management |
Geologiskt förvar i en vulkanisk bergart ovan grundvattenytan (pga öken) |
Yucca Mountain i Nevada. Ansökan att få bygga anlägg-ningen lämnades in år 2008. Nuvarande planer är att genomföra en omfattande översikt av möjligheter till långtidslagring. |
Upparbetning av kärnämne från militära anlägg-ningar. Under 60- och 70-t upparbetning av kärnbränsle. Stopp för det 1977 ty oro för kärnvapenspridning och terrorism. |