 |
Tidsaxel för krav, program, granskning och beslut |
| Sverige satsar på utveckling av kärnkraft (1945). Kärnavfallet betraktas inte som något problem. |
| Atomenergilagen (1956) ställer krav på strålskydd. |
| Beslut om snabb utveckling av kärnkraft (1956), men inga tydliga krav på slutförvaring av kärnavfall. |
| Den första kommersiella reaktorn, Oskarshamn 1, tas i drift (1972). |
| Kärnavfallsfrågorna börjar diskuteras på allvar i Sverige. |
| Svensk Kärnbränsleförsörjning AB, SKBF, bildas (1973). Staten och kärnkraftsbolagen är ägare. Det använda kärnbränslet ses som en resurs. |
| Riksdagsbeslut om ett program med 13 kärnkraftsreaktorer (1975). |
| Villkorslagen (1977) kräver "helt säker" slutförvaring av det använda kärnbränslet. |
| Harrisburg (1979). En partiell härdsmälta inträffar i kärnkraftverket Three Mile Island, Pennsylvania. |
| Folkomröstning om kärnkraften (1980). Resultatet blir att den ska avvecklas till år 2010. |
| Finansieringslagen (1981) ställer krav på att kärnkraftindustrin ska stå för kostnaderna för avfallshanteringen. |
| Kärntekniklagen (1984) träder i kraft. Den ersätter atomenergilagen och villkorslagen. Reaktorägarna har ansvaret för säker slutförvaring. De ska genomföra nödvändig forskning och bygga och driva anläggningarna. Forskningsprogrammet ska presenteras och granskas vart tredje år. Det gör Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. |
| Svensk Kärnbränslehantering, SKB, bildas ur SKBF (1984). Kärnkraftsbolagen är ägare. Förslag om slutförvaring djupt ner i berg presenteras. |
| Tjernobyl (1986), Ukraina, Sovjetunionen. En explosion inträffar i kärnkraftverkets reaktor och stora delar av härdinnehållet sprids i omgivningen. |
| Parallellt med utvecklingen av slutförvarskonceptet görs undersökningar av berggrunden för att finna en lämplig plats för slutförvaring. Detta går endast att göra med ett frivilligt deltagande av berörda kommuner. |
| Slutförvaring nere i berg blir redan tidigt en huvudinriktning, men olika alternativ har studerats (t ex utskjutning i rymden, placering under havsbotten , djupa borrhål, etc). Huvudalternativet har accepterats av myndigheter och regering, men alternativen ska fortfarande finnas kvar. |
| Miljöbalken (1999) innebär bl a skärpta krav på miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). |
| SKB beslutar att man vill förlägga slutförvaret i Östhammars kommun (2009). I Oskarshamn finns ett mellanlager för kärnbränslet (CLAB) och inkapslingsstationen för det använda kärnbränslet kommer att byggas där. |
| År 2010 planerar SKB att ansöka om att få förlägga slutförvaret i Östhammars kommun. Ansökan (enligt kärntekniklagen och miljöbalken) kommer att granskas under flera år. Det slutliga beslutet tas av regeringen. |