|
 |
Det finns många frågor att ställa om slutförvaring av använt kärnbränsle. Du är välkommen att höra av dig med frågor, så besvarar vi dem efter förmåga eller hänvisar dig vidare till lämplig instans.
Frågor kan besvaras på olika sätt. De svar som redovisas här har Strålsäkerhetsmyndigheten och | Kärnavfallsrådet granskat. Svaren är av nödvändighet korta.
- Hur farligt är avfallet?
Använt kärnbränsle är högaktivt avfall. Det har en hög strålningsintensitet och orsakar värmeutveckling. Det innebär att använt kärnbränsle måste både skärmas av mot strålning och kylas under hantering, transport och förvaring.
Strålningen i närheten av det använda kärnbränslet är så kraftig att den på kort tid ger dödliga stråldoser till en oskyddad person även lång tid efter att det har tagits ur reaktorn.
- Hur länge är avfallet farligt?
Det använda kärnbränslet är som farligast när det tas ut ur reaktorn. Under den tid som bränslet befunnit sig i reaktorhärden har en rad kärnreaktioner skett som lett till en uppbyggnad av radioaktiva produkter. En del av dessa är mycket långlivade.
På mycket lång sikt, hundratusentals till miljontals år, börjar bränslet likna det uran som finns i naturliga uranförekomster, t ex uranmalmer.
- Hur kan man vara säker på att inte avfallet kommer ut i naturen?
Grundtanken är att slutförvaret för använt kärnbränsle utformas för att i första hand isolera avfallet.
Säkerheten ska åstadkommas med ett system av barriärer som stöder och kompletterar varandra. Säkerheten hos förvaret ska vara tillräcklig även om någon barriär skulle vara defekt eller inte fungera som avsett.
Om isoleringen av någon anledning till någon del skulle gå förlorad, ska förvaret fördröja utsläppet av radioaktiva ämnen.
- Vad skulle hända om avfallet kom i kontakt med grundvattnet?
Om radioaktiva ämnen skulle komma i kontakt med grundvattnet kan utflödet för det förorenade grundvattnet vara brunnar, källor, myr- och våtmarker, insjöar, vattendrag samt kust och havsbotten. Dessutom kan ett sådant grundvatten sprida skadliga radioaktiva ämnen i åkerjorden och tas upp av olika sädesslag som djur och människor använder som föda.
- Hur säkra är transporterna av det använda bränslet?
Använt kärnbränsle transporteras idag från kärnkraftverken till mellanlagret Clab på det specialbyggda fartyget m/s Sigyn. Under transporten är bränslet inneslutet i transportbehållare.
Behållarna har 30 centimeter tjocka väggar av stål för att skydda personalen och omgivningen från skadlig strålning, men också för att skydda bränslet från transportskador. De är konstruerade så att de ska förbli hela och behålla sin skyddsfunktion även om de utsätts för mycket hårda påfrestningar, t ex om fartyget råkar ut för en så svår olycka att det sjunker.
För att visa att säkerhetskraven på transportbehållarna är uppfyllda genomgår dessa ett antal kvalificerade tester. Såväl teoretiska beräkningar som praktiska prov utförs. De praktiska proven omfattar bland annat fallprov, brandprov och nedsänkning i djupt vatten.
- Hur kan man veta att metoden är säker?
För att kunna veta om en slutförvarsmetod är säker genomförs säkerhetsanalyser. De ska belysa riskerna för att ett slutförvar orsakar skador på människa och miljö i dag och i framtiden. En säkerhetsanalys görs inte en gång, utan upprepas i takt med att ny kunskap växer fram.
- Varför är berget så bra i Östhammar?
I Östhammar innehållet berget inte så många sprickor på djupet, vilket innebär att vattenföringen inte är så hög. Berget har också ett ganska högt innehåll av ämnet kvarts som leder värme och därmed kan leda bort värme från kapslarna.
Det finns bra berg i många delar av Sverige. Svensk Kärnbränslehantering gjorde en nationella översiktsstudie som publicerades 1995. Där framkom att det finns goda möjligheter att hitta lämpliga platser för ett slutförvar på många håll i svenskt urberg. Fjällkedjan, delar av Skåne, Öland och Gotland är dock olämpliga.
- Varför måste man ha ett slutförvar där det bor människor?
Det måste man inte. Platsvalsprocessen, som startade 1977 med de så kallade typundersökningarna, har lett fram till att det är Östhammars kommun som nu är mest intressant.
- Håller slutförvarsanläggningen för ett bombangrepp?
De delar av anläggningen som kommer att byggas under jord bedöms hålla för ett luftburet bombangrepp.
Skulle svenskt territorium utsättas för ett bombangrepp så befinner vi oss i en krigssituation. Det kan då bli aktuellt med militära insatser för att skydda landets kärntekniska anläggningar.
- Hur kommer slutförvaret att skyddas mot terrorister och av vem?
Tanken med ett slutförvar är att det inte ska behövas någon övervakning efter förslutning. Under driftperioden, d.v.s. tiden innan förslutning, kommer anläggningen dock att övervakas enligt Strålsäkerhetsmyndighetens gällande föreskrifter. Då är det Svensk Kärnbränslehantering som ansvarar för skyddet. |